Bostadsrenoveringarna väntas ta fart
under andra halvan av 2025
Bostadsrenoveringarna väntas ta fart
under andra halvan av 2025
BYGGPROGNOS. Renoveringsmarknaden får ett uppsving tack vare höjt ROT-avdrag och EU:s hårdare klimatregler.
BYGGPROGNOS. Renoveringsmarknaden får ett uppsving tack vare höjt ROT-avdrag och EU:s hårdare klimatregler.
2025 ser ut att bli året då den svenska ROT-marknaden får ett rejält uppsving, framförallt under andra halvåret. Till följd av nya politiska beslut och hårdare klimatregler inom EU är förutsättningarna för investeringar i bostadsrenoveringar på väg att förändras i grunden.
Efter ett par tuffa år präglade av inflation och osäkerhet var stämningsläget hos hushållen på normala nivåer under slutet av 2024, enligt Konjunkturinstitutets konfidensindikator. Mellan januari och april i år har dock framtidstron åter börjat svikta hos svenska hushåll och stämningsläget är nu betydligt dystrare än normalt. Trots att nuläget är bättre än under de mest kritiska perioderna under pandemin var återhämtningen i svensk ekonomi under 2024 trög – inte minst inom renovering och underhåll av bostäder.
ROT-avdraget höjs – hushållen får mer att investera för
Regeringens beslut att tillfälligt höja ROT-avdraget från 30 till 50 procent innebär en betydande stimulans för hushållen. I en tid där förmögenheter pressats av börsnedgångar och hushållens konsumtion fortfarande är avvaktande, skapas incitament för investeringar i boendet.
Som Prognoscentret redogjort för i tidigare prognoser förväntades ingen snabb återhämtning inom renoveringsmarknaden under 2024. För 2024 gjordes bedömningen att endast en marginell ökning skulle ske, men då från redan låga nivåer. I föregående prognos justerades dessutom förväntningarna ned för hushållens ROT-investeringar. Bedömningen var att en mer betydande återhämtning skulle skjutas upp till 2025.
Sedan dess har hushållens framtidstro försämrats. Inflationen kom också in oväntat högt i början av året. Samtidigt har den globala osäkerheten lett till nedgångar på de finansiella marknaderna, vilket påverkat både hushållens förmögenheter och upplevelsen av den egna ekonomin.
På den positiva sidan finns dock regeringens besked om en tillfällig förändring av ROT-avdraget. Detta bidrar till att dämpa den negativa utvecklingen och bedöms till och med ge en svag positiv nettoeffekt i förhållande till Prognoscentrets senaste bedömning. För 2026 och 2027 förväntas en årlig tillväxttakt om 4 procent.
Från webbinariet "Vårens prognoser för byggmarknaden" som spelades in den 9 april 2025.
Klimatregler driver på energieffektiviseringar
Samtidigt växer trycket från EU:s klimatpolitik. Den 28 maj 2024 trädde en skärpning av energieffektiviseringsdirektivet (EED) i kraft, tillsammans med det specifika byggnadsdirektivet EPBD. Det innebär nya krav på renoveringar för att minska energiförbrukningen i EU:s byggnadsbestånd.
Målet? Att alla byggnader inom unionen ska vara nollutsläppsbyggnader senast 2050. För att nå dit kommer medlemsstaterna att införa nationella planer, för Sveriges del med författningsändringar som planeras träda i kraft 29 maj 2026. Det innebär stora investeringar i renoveringar – inte minst för flerbostadshus och offentliga lokaler, som väntas omfattas först.
Stor påverkan på svensk byggmarknad
Boverket analyserar nu hur Sverige ska införliva direktivet. Många frågor återstår, men klart är att regelverken kommer påverka hela byggsektorn. Allmännyttans bostadsbestånd pekas ut som särskilt utsatt: enligt en utredning krävs investeringar på upp till 750 000 kr per lägenhet – totalt 560 miljarder kronor fram till 2050.
Men även privatpersoner berörs. Många småhusägare har energiklass G, och för att nå energiklass D krävs i snitt en halv miljon kronor i åtgärder, enligt Villaägarna. Även om småhus initialt undantas från vissa krav, ökar efterfrågan på energirenoveringar i hela bostadsbeståndet.
Kompetensbrist kan bli ett hinder
Ett av de stora frågetecknen är tillgången på arbetskraft. ROT-arbeten är arbetsintensiva, och det kommer att krävas både utbildningssatsningar och nya initiativ för att säkra att rätt kompetens finns tillgänglig.
Samtidigt är möjligheterna stora. Prognoscentrets provberäkningar pekar på att investeringarna i ROT-marknaden kan öka med tiotals miljarder kronor årligen – från dagens nivåer runt 90 miljarder. Men för att det ska bli verklighet krävs både rätt lagstiftning och finansieringsmodeller.
Sammanfattning: En ny våg av renoveringar väntar
2025 ser ut att bli startskottet för en höjd renoveringsaktivitet. Med höjt ROT-avdrag och EU-direktiv som ställer krav på energieffektivisering kommer både hushåll och fastighetsägare att behöva tänka nytt – och investera långsiktigt.
Prognoscentrets byggprognoser publiceras tre gånger per år (april, augusti och november) och omfattar byggmarknadens alla segment och byggnadstyper. Prognoserna publiceras för alla fyra nordiska länder. Läs mer om hur prognoserna kan hjälpa dig i budget- och strategiarbetet här.
